I MITTEN AV 1980-TALET var jag en ung och ivrig universitetsstudent med ett tråkigt sommarjobb. ”Time passes slowly”-låten av Bob Dylan snurrade lämpligt nog i mitt huvud.

För att få tiden gå snabbare kom jag att tänka på hur ett akademisk program i dylanologi skulle kunna se ut. Kurser i Amerikas historia och folkmusik, revolutionen i ungdomskulturen och 1960-talet. Fördjupade kunskaper i litteraturhistoriska traditioner: Bibeln, fransk dekadens, beat-poeter och så vidare.

Historia, politik, litteratur, filosofi för trogna dylanister? Precis. Jag föredrog Pelle Miljoona och hans tolkning av ”Like a Rolling Stone” på finska (”Enää itkeä voit”) framför Eppu Normaali som för sin del öppet ironiserade dyrkan av Dylan.

MEN MIN BOKHYLLA var sorgligt tunn på Dylanstudier. Boken om hans gamla sångtexter, Writings and Drawings, gav dock grundstenen och introduktionen, tillsammans med Anthony Scaduto’s tidiga biografi som är översatt också till svenska.

Båda böckerna hade jag köpt utomlands, den ena från Shakespeare & Co. på Paris vänstra strand och den andra i Stockholm. Finland hade inte mycket att bjuda på innan Robert Sheltons bok om Dylan publicerades (av min syster Leena vid Weilin+Göös).

Sommaren 1984 hade jag kört till Göteborg för att se Dylan live – åtminstone en gång i livet. Han var ju 43 år gammal då och hade aldrig spelat i Finland. Skivorna hade blivit nästan pinsamt sämre och väckte ett oheligt tvivel om att den kreativa kraften höll på att lämna skaparen.

Hur gick det sen? Från Time Out Of Mind (1997) började en renässans som pågår ännu idag. Samtidigt har dylanologin utvecklats till sfärer jag aldrig hade kunnat ana mig till. Även min samling omfattar över 30 böcker i genren och flera publiceras hela tiden på alla världens språk.

DEN 24 MAJ FYLLER Dylan 80 år. Institute for Bob Dylan Studies vid Tulsa University hyllar honom med en (virtual) tredagarskonferens.

Två av de 17 (!) sessionerna är sponsrade av Syddansk Universitet. Deltagarna ska diskutera hur Dylan har inspirerat forskare bland annat i sexologi och samhällsvetenskap, i både klassisk och nutida litteratur.

Det finns aktiv Dylanforskning också i Norge men i en klass för sig är naturligtvis Nobelpriset som Svenska Akademien tilldelade honom 2016. Den dagen råkade jag besöka Akademiska Bokhandeln i Helsingfors.

Inne i butiken gratulerade man Dylan och beklagade att ingen av hans böcker för tillfälle fanns i lagret. I stället rekommenderade Galna dagarnas-försäljningskanon nya böcker om Cheek, Jari Sillanpää och JVG.

Finländarnas favoriter fick plats i ett rätt imponerade sällskap. Liksom Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius skrev i sin essä Om Bob Dylan:

”Dylan har hela den amerikanska sångtraditionen inom sig, från folkmusik, spirituals och blues hela vägen bort till rap, tillsammans med västerländsk diktning från Petrarca, Shakespeare, Blake, Rimbaud till Kafka och Lorca…”

 

Publicerad i Hufvudstadsbladet 19.5.2021